Jag har vaknat upp ur mardrömmar, så många nätter.

Det undermedvetna säger mig något som mitt medvetande trycker bort och inte vill inse.

Men jag vet vad som oroar mig, vad som gör mig rädd. Men lever man i rädsla missar man så mycket bra på vägen, och jag vill inte missa mer.

Så igår var jag tillbaka, till det stället där jag kommer ifrån. Den plats, där jag blev jag.

Och inatt, sov jag som en stock, och vaknade lycklig bredvid den som älskar mig.

Ibland hjälper det undermedvetna en att inse att man måste greppa tag om sin rädsla, och få sig själv att vakna upp till verkligheten, och helt enkelt göra det bästa av det.